Koll på läget
När du jobbar
Sjukdom
Om du blir sjuk ska du ringa direkt och anmäla det till din arbetsgivare. Är du anställd under minst en månad har du rätt till sjuklön av din arbetsgivare de första 14 dagarna. Den första sjukdagen är en karensdag. Det betyder att du inte får någon ersättning för den dagen. Sjuklönen är 78 procent av den vanliga lönen. Är du anställd under kortare tid än en månad? Då har du rätt till sjuklön om du har börjat arbetet och varit anställd sammanhängande i 14 kalenderdagar. Du har rätt till sjuklön även om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen. De här reglerna finns nämligen fastslagna i lag.
Övertid och OB
Du har rätt att få extra betalt när du jobbar fler timmar än vad än vad en heltidsanställd jobbar - normalt 40 timmar per vecka. Om din arbetstid är åtta timmar och du jobbar tio timmar är de två extra timmarna den aktuella dagen övertid. Det ska du ha extra betalt för.
Ob-tidsersättning
Om du jobbar på obekväm arbetstid på kvällar och helger har du också rätt till något som kallas OB-tillägg. Vad som räknas som obekväma arbetstider finns reglerat i avtal, men man brukar oftast anse att tider efter klockan 18.00 på vardagar, efter 12.00 på lördagar och hela söndagar är obekväma. Andra tillägg som du kan ha rätt till är till exempel skifttillägg och traktamenten. Allt om tider och summor hittar du i avtalet som gäller på din arbetsplats.
Finns kollektivavtal på arbetsplatsen brukar ersättningen för övertid och obekväm arbetstid stå i avtalet. Saknas kollektivavtal måste du själv förhandla om ersättningen med din arbetsgivare, alternativt kontakta Handels.
Lönebesked
Varje gång arbetsgivaren betalar ut din lön ska du även få ett lönebesked. Det är ett papper som visar hur många timmar du har arbetat och vilken lön du har fått. Där ska det också framgå hur mycket som dragits i skatt och hur stor din semesterersättning är.
Om din arbetsgivare inte ger dig något lönebesked ska du fråga efter ett. Säger hon/han att "det är så krångligt med papper" eller kommer med något liknande argument när du frågar är det läge att bli misstänksam på allvar. Det är nämligen inte särskilt krångligt att skriva ut ett lönebesked om man har alla papper och siffror i ordning. Uteblivna lönebesked kan i värsta fall tyda på att din arbetsgivare inte betalar in någon skatt eller några sociala avgifter för dig. Har du riktig otur kan det i sin tur leda till att du själv får betala in pengar till Skatteverket.
Rätt lön – avtal för avtal
Hur mycket ska du egentligen ha i lön? Kolla upp vad du kommer att tjäna beroende på yrke och ålder. Här hittar du länkar till de vanligaste avtalen inom Handels:
- Skönhetsvård
- Privata butiker
- Kiosk
- Lagerpersonal
- Fotolaboratorier
- Fryshuspersonal
- Bemanningspersonal
- Postorderpersonal
- Urmakare och Optiker
- Frisörer
- Coop Konsum/Nära/Extra
- Coop Forum/Bygg och Coop kedjeföretag
- KF Lagerpersonal
- Coop Tjänstemän
- Glasslager/distribution
Kränkande behandling
Du har rätt att bli behandlad på ett bra och respektfullt sätt på din arbetsplats oavsett vilken anställningsform du har. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Många blir diskriminerade eller kränkta på grund av sin etniska bakgrund, sitt kön eller på grund av sin sexuella läggning. Det är självklart helt oacceptabelt. Dessutom är det ett lagbrott.
Känner du dig dåligt bemött? Vänd dig till ditt fackliga ombud på jobbet.
Farliga arbetsuppgifter
I Sverige har vi tydliga bestämmelser kring säkerheten på våra arbetsplatser. Det finns regler kring buller, farliga maskiner och höga höjder. Tyvärr finns det arbetsplatser som slarvar med säkerheten. Självklart är det både dumt och olagligt, men som nyanställd kan det kanske kännas svårt att säga ifrån. Om du känner dig tvingad att göra arbetsuppgifter som inte känns säkra kan du kolla upp vilka regler som gäller med skyddsombudet på din arbetsplats.
Semester
Semesterersättning
Alla som arbetar har rätt till semester. Jobbar du en kort tid hinner du troligtvis inte ta ut någon semester utanför får istället ta ut de lediga dagarna som pengar. De pengarna, som kallas semesterersättning, och är alltid minst 12 procent (13 procent om det finns kollektivavtal) på den lön du totalt tjänar under din anställning. Vid kortare anställningar vill kanske arbetsgivaren betala ut ersättningen varje månad. Men det vanligaste är att du får den här ersättningen i samband med att du slutar din anställning eller då sista lönen betalas ut. Glöm inte att kolla att du verkligen får ut ersättningen. Den har du rätt till enligt lag och avtal.
Semesterlön
När du har en längre anställning har du rätt till semesterlön som betalas ut under din semesterledighet i stället för din ordinarie lön. Den baseras på den inkomst du haft under den intjänandetid som gäller enligt lag eller kollektivavtalet och beräknas på samma sätt som semesterersättning. Pengarna fördelas på antalet betalda semesterdagar
Semesterledighet
har du rätt till vid längre anställningar (vid visstidsanställningar är det vanligt att ledigheten förhandlas bort). I grunden har alla rätt till 25 dagar ledighet om du börjar din anställning före 1 augusti
Uppsägning
Antingen har du och din arbetsgivare kommit överens om när din anställning upphör – visstidsanställning - eller också har din arbetsgivare förhandlat med Handels om att din anställning ska upphöra. Det vanligaste skälet till uppsägning är att företaget du jobbar i har dålig lönsamhet. Då sägs du upp på grund av arbetsbrist. Du kan också bli uppsagd på grund av personliga skäl om arbetsgivaren anser att du har misskött ditt jobb.
I båda fallen ska arbetsgivaren förhandla med facket innan du kan sägas upp, vilket är en garanti för att alla regler i lag och avtal följs. När du blir uppsagd har du alltid rätt till uppsägningslön – i regel minst en månad. Under uppsägningstiden är du skyldig att fortsätta jobba om arbetsgivaren kräver det.
Avsked
Om du stjäl pengar, varor eller på annat sätt missköter dig grovt på jobbet kan du bli avskedad. Det innebär att du får lämna jobbet utan uppsägningstid. Du har naturligtvis rätt att få ut både din innestående lön för timmar du har jobbat och din semesterersättning. Arbetsgivaren får inte behålla lön för något som du är skyldig arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att berätta för facket att hon/han tänker avskeda dig. Är du medlem i Handels begär facket en förhandling med arbetsgivaren. Syftet är att kontrollera att allt har gått rätt till. Arbetsgivaren måste i så fall kunna bevisa att du verkligen är skyldig till vad du anklagas för – till exempel stöld.
Arbetsintyg/betyg
När du slutar din anställning ska du be om ett arbetsintyg. Ett sådant intyg ska innehålla uppgifter om hur länge du arbetat och vilka arbetsuppgifter du har utfört. Har du jobbat en längre tid ska du även ha ett personligt omdöme (betyg). Både omdömet och intyget är bra att ha när du ska söka andra jobb.
